måndag 18 januari 2010

Resan fram till det positiva testet !!!!!

Maja var otroligt efterlängtad..... vi hade kämpat länge när jag äntligen blev gravid med henne.

Den 1 Januari 2008 började jag med sprayen... den som gör att kroppen hamnar som i klimakteriet. Efter någon vecka började jag med sprutorna som gör att flera ägg mognar samtidigt.

Den 8 Februari åkte vi äntligen ner till Uppsala för att "plocka ut"
vårt lilla pyre. Äggplocket gick som det brukade väldigt bra
men gjorde otroligt ont. Den dagen startade Majas liv.....
ett liv som kom att förändra vårt liv för alltid....

Onsdagen den 13 Februari åkte vi ner till Uppsala igen.
Då hade vi med oss våra vänner Micke och Maria.
Maria var också gravid då... jag tror att hon va i vecka 12.
När vi kom in på Carl von Linnè fick vi tränga in oss i ett litet rum.
Det är nog inte sååå vanligt med fyra vuxna för ett äggåterförande.....

Jag fick ta på mej ett par vackra operationsstrumpor för att sedan
traska in i ett annat rum med Max. Där inne pratar vi lite med
läkaren, jag får tala om vilket personnummer jag har och å hejar
vi på tjejen som har tagit hand om vårat pyre. Innan jag får tillbaka
mitt ägg så får vi se det på en datorskärm.... väldigt förstorat.
Vi tar några bilder och sedan lägger jag mej i gynstolen.
Efter några minuter är allt klart och vi går ut till Micke och Maria.
När jag bytt om igen till mina kläder så äter vi alla lite ost med kex
och dricker cider. Jag får en lapp med mej där det bla. står
vilket datum som jag ska göra ett graviditetstest.

När besöket på Carl von Linnè var över så åkte vi ner på stan för att äta kebab.... det hade vi gjort då vi följde med Micke och Maria på deras äggåterförande och det visade ju sej vara väldigt lyckat......
Efter en bra och rolig dag begav vi oss mot Sundsvall igen !

Torsdag den 21 Februari blev nyfikenheten så stor att jag inte kunde hålla mej längre.... ett tjuvtest gick inte att undvara...
Max fick skynda sej iväg för att köpa testet och jag irrar runt
här hemma. Jag kissar i en burk, doppar testet och väntar.....
När det sedan är dags att se resultatet vågar jag inte titta,
jag är så rädd att det ska vara negativt. Max tittar men
eftersom han är lika nervös så tittar han på fel streck och tror
därför att svaret inte är som vi vill. Då kan jag inte hålla mej
utan kollar jag med och ser ett stort och fint plus...
testet va så positivt det bara går.

Lyckan blev stor då vi förstod att det växte ett litet liv i min mage !!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar