Nu är OS över......

... tråkigt tycker jag, riktigt tråkigt.... vad ska jag nu titta på när Max jobbar på dagarna??

Idag har Anne, Kenneth, Leja och Liam varit här, vi åt taccos och hade det riktigt trevligt. Eventuellt ska vi dit något till veckan när Anne är ledig. Det skulle ju vara bra om denna dag skulle passa bra ihop med en dag då jag kan kika in till Lena och Patrik, nu är jag så nyfiken på deras nya fina soffa så jag bara måste dit för att se ;-)

Imorgon ska vi på sjukgymnastik med Wilgot. Det ska bli väldigt intressant att höra vad dom säger om hans huvud. Han har ju blivit så mycket bättre på bara några dagar och eftersom inte någon från Göteborg har hört av sej så måste ju läkarna där tycka att det går att fixa på egen hand. Otroligt skönt att det går åt rätt håll, jag känner mej såååå lättad !

Nu är det inte lång tid kvar för Micke och Maria.... jag undrar så vad det är för liten filur som bökar runt där inne. Dagen efter våra kärlekar kom så hälsade dom på oss uppe på sjukhuset.... och nu är det snart våran tur att få åka och snoza på liten bebis. Maria är redan i vecka 28.... hur kommer det sej att hennes graviditet går mycket snabbare en vad min gjorde ??

Ska försöka att lägga upp lite bilder här på bloggen nu då jag äntligen har fattat hur det ska gå till..... men det tar jag en annan dag.....

GODNATT på er alla !!!!!!

7års kalas !

Louise har vänt sej från rygg till mage idag !!!!!!!!!!

Idag har jag och Louise varit på kalas.... det va Linus som fyllde 7 år. Pojkarna lämnade vi hemma för både far och son va så trött. Louise va så duktig och gick med på att hållas av alla som ville låna henne en stund. Jag va så stolt när jag såg att hon njöt av all uppståndelse i stället för att vara blyg och bli ledsen. Det va många barn där också som hon hade lite svårt att ha koll på..... det märktes att hon ville vara med men då i mammas trygga famn. Linus blev så glad för presenten han fick, det är alltid lika kul att ge Matildas ungar något för det uppskattas verkligen. Denna födelsedag fick han en tuggummiautomat av oss inslaget i en blompåse och massa fryspåsar. Jag va bort på ica för att köpa denna automat och tänkte även slå in paketet där..... men det gick inte för deras maskin som matar ut presentpapperet va trasig. Jag övervägde en kort stund att åka hem men orkade inte därför blev det en väldigt speciell inslagning.

Imorgon ska jag åka på birsta en sväng, ska försöka hitta flera byxor och bodysar till kärlekarna.

Fyra månader....

Idag blev våra kärlekar fyra månader. Jag fattar inte vart tiden tar vägen, det går så fort. Fyra månader är ju ganska kort tid men samtidigt som jag tycker att det gått fort så känns det som om dom funnits här hos oss så länge.... Oj vad vi hade längtat och väntat på att få träffa dessa små mirakel. Jag tror inte att det finns så många barn som va så längtad av så många.... Vi och alla i familjen och våra vänner naturligtvis men så är det nog för det flesta... men på Wilgot och Louise väntade även de flesta grannar, personalen på ica, all underbar personal på sjukhuset som tog så väl hand om mej under min oro under graviditeten, all personal hos Fryklund i H-sand och Maria och Katarina på ST + deras kollegor som följde oss på våran resa.

Idag har barnens morfar varit här och det va riktigt kul. Vi har tyvärr inte kunnat träffas på några veckor för han har varit så sjuk med både feber och hosta. Både Wilgot och Louise blev så glad då han kom, riktigt kul att se att dom kände igen honom även fast det va så länge sedan som dom träffades. Vi myste tittade lite på kort och käkade lunch. På eftermiddan kom barnens farmor upp och vi drack lite the, snackade skit och tittade på teve.

Personalen på Carl von Linnè vill gärna veta hur det går för alla som blir gravida med deras hjälp så igår ringde jag och berättade hur det hade gått, skulle ha gjort det tidigare men glömt bort det. Dom vill för det första veta OM det kommit något barn och har det det vill dom veta vikt, längd och lite om hur förlossningen gick till. Tror att det har med statistik att göra, dom vill väl veta hur många par som blir hjälpta varje år kanske.

Hon blev så glad tjejen jag pratade med när hon hörde om våran lycka och när jag talade om hur mycket Wilgot och Louise vägde blev hon alldeles paff... och jag hade svårt att inte spricka av stolthet. Innan vi pratat färdigt så visste nog alla där nere att det va jag som ringde och att allt hade gått bra denna gång, även där va dessa små mirakel otroligt väntade....

Nu ska jag hänga tvätt... tråkigt, förbannat tråkigt men ett nödvändigt ont....

Lycklig !!!!!

Oj vad jag har det bra, tänk att vi äntligen är en riktig familj. När Maja föddes så kände jag en sådan enorm stolthet och det kändes så underbart.... men samtidigt kände jag en sådan sorg. Vi blev ju en liten familj då men vårat barn fattades..... Ibland kan jag inte fatta att just jag skulle få bli så här lycklig som jag är nu. Jag trodde inte att jag skulle kunna känna glädje igen... när jag låg där på britsen och läkaren letade och letade men inte såg någon hjärtaktivitet, då trodde jag att all min lycka va över. Men min underbara lilla familj har gett mej lyckan tillbaka !!!!!

TACK så mycket mina underbara barn, man och lilla ängel för att ni gör mitt liv så meningsfullt !

Härlig, härligt !!!!!

Oj vad skönt, Wilgot behöver troligtvis inte opereras. Vi va ju till doktorn i går för att fotografera hans huvud för att sedan skicka bilderna till Göteborg, då tyckte läkaren här att det såg bättre ut men vi får ju vänta på vad specialisten i Göteborg tycker. Men just nu så är det ingen operation inbokad och det känns så jäkla skönt.

Lena va med mej på sjukhuset eftersom Max jobbade och det va så skönt att hon kunde följa med oss. Nu sov ju Louise nästan hela tiden men det va bra att hon kunde hjälpa till att "underhålla" Wilgot då det skulle knäppas kort för det är otroligt svårt att både vara rolig och hålla fast ett huvud och försöka få en pojk som inte vill att sitta still... hehe. Sedan lyssnade hon på hans lungor och nu låter det som det ska igen. När hon va färdig med Wilgot så passade jag på att fråga om Louise "rossel" igen, tänkte ju att det kan vara bra att många olika doktorer kan få lyssna. Lena som då gick runt och bar på Louise satte henne i doktorns knä.... men oj vad ledsen hon blev då och när Lena tog tillbaka henne blev det bra igen. Det är tydligen lite tidigt för henne att redan börja göra så mot personer som hon inte känner..... ;-) Även denna läkare sa att "rosslet" inte va något att bry sej om.... så nu får jag kanske börja lita på det då.

När vi va färdig där så fick kärlekarna äta lite och sedan blev jag bjuden på fika.... gott, gott!

I förrgår va Eva här hela dagen, vi pratade massa strunt och tittade på kort. En promenad hann vi även med i det vackra vädret, även om nu solen hade hunnit gå ner..... TACK Eva för en trevlig dag, jag gör gärna om det...

Varför ???

..... ska livet vara så jävla orättvist?? Varför ska vi drabbas av allt elände.... ? Nu hoppas jag ju och tror att allt kommer att gå bra men det känns ju ändå otroligt jobbigt nu...

Jag har inte skrivit på några dagar nu, jag har inte orkat. Både jag och Wilgot har varit sjuk med snuva och feber. Jag är frisk nu men Wilgot mår fortfarande dåligt. Igår va vi på sjukhuset igen där det konstaterades att han har astmaliknande symtom.... vi fick medicin och han blev bättre. När vi va där så tyckte läkaren att hans huvud inte såg så bra ut... Vi har ju frågat flera gånger på bvc om det för vi har tyckt att det sett lite konstigt ut men har då fått till svar att det inte är någon fara. Tjejen där har sagt att det skulle rätta till sej bara han börjar krypa.... men så blir det kanske inte... Vi ska tillbaka till sjukhuset på onsdag för att knäppa kort som sedan ska skickas ner till Göteborg. Där ska specialistläkare ta ställning till om han behöver opereras.... Allt känns så overkligt nu, jag hoppas på att det kommer kännas lite tryggare efter onsdag nästa vecka. Jag har så många frågor och känner mej så förvirrad nu..... våran lilla kärlek....

Dagen började inte bra.....

.... för klockan 05.30 åkte Max upp med Wilgot på akuten, han hostade så mycket att han fick svårt att andas. Det började redan klockan 03.00 men då blev han lugn bara man satt och höll i honom. Vid 04.30 skulle Max sitta hos honom en stund men då blev det bara värre och värre, då beslutade vi oss för att ringa sjukvårdsupplysningen och dom tyckte att vi skulle åka in. När pojkarna åkt satt jag vid datorn och va så jäkla orolig.... mitt mammahjärta grät....

Väl uppe på akuten var Wilgot mycket bättre en han varit på flera dagar tyckte Max, lite pinsamt kanske men otroligt skönt för vår kärlek. Läkaren kom och undersökte honom och kunde konstatera att han var väldigt förkyld.... (det hade även jag listat ut utan läkarlegitimation..) och han va väldigt röd i halsen. Hon trodde också att anledningen till att han va lite bättre var att han hade varit ute i friska luften, nu när det inte är så kallt så va det bara bra att vara ute. Vi som har hållit han inne hela helgen... det är inte lätt att veta hur man ska göra då dom små är sjuk. När dom äntligen kom hem tog vi det lugnt enda till 16 tiden då vi tog en liten promenad och åkte sedan buss till birsta.

Nu ikväll har det varit jobbigt för honom igen.... han hostar och hostar. Vi ger honom alvedon men jag vet inte om jag tycker att det hjälper så bra. Äter gör han i allafall och det känns så skönt. Jag har försökt att ge honom bara vatten men det har inte varit någon favorit men lite har han fått i sej.

Imorgon börjar ett nytt kapitel i mitt liv.... eller nytt och nytt jag har ju gjort det förut och tyckt att det gått bra. Jag ska börja med pulver diet i morgon.... nu jäklar!!! Det känns som om jag vill hålla på hur länge som helst men det är ju inte bra så det blir bara några veckor till att börja med. Bara jag blir fri denna förkylning ska jag börja träna igen också, är så jäkla sugen på att börja på spinning. Jag har ett mål som jag vill nå innan sommaren och då gäller det att INTE ligga på latsidan... hehe

Imorgon kommer även Lena hit igen.... hon ska hjälpa mej att "mysa" till det lite i sovrummet. Jag har noll inspiration nu så det är skönt att ha henne som kan komma med lite idèer.

En fin sak som jag kommer att göra har jag faktiskt snott från min vän Annes sovrum.... jag hoppas att det blir lika fint i vårat.

Nej nu tyckte jag precis att jag hörde tandborsten ropa på mej i badrummet......

God natt på er alla mina underbara.....

Våran stackars lilla Wilgot !!!!!

Våran lilla kille mår inte bra, han hostar och nyser om vart annat..... Det är inte klokt vad hjälplös man känner sej när man inte kan göra något. Jag va på apoteket igår men det fanns tyvärr ingen hostmedicin för så små kärlekar. Så vad gör man.... ?

Nu ligger han och äter i allafall, jag hoppas och tror att det lindrar hans halsont lite...

Louise mår som hon brukar och strålar som en sol varje gång man tittat på henne, jag hoppas att det förblir så.

Max ska iväg med våran gamla soffa till soptippen, bilen våran står ju fortfarande på volvo så Lasse ska följa med och hjälpa till. Sedan åker dom hem till Lena och Patrik för att hämta deras gamla soffa som vi ska köpa. Det ska bli kul att äntligen få ha en hel soffa igen, våran som vi för övrigt fått av Anne och Kenneth hade blivit lite väl sliten nu.

Ikväll ska vi bara ta det lugnt..... Max ska köpa någe gott och sedan blir det myyyyys !!!!

Förkyld !

Jäklar vad jag har blivit förkyld....... orkar inte skriva mer.....

God natt på er !

Så jäkla hungrig......

Jag är hungrig dygnet runt nu för tiden.... och det spelar ingen roll hur mycket jag äter. Då kan man ju tycka att det är lika bra att jag inte äter om det inte spelar någon roll, men det har jag prövat och då mår jag så illa att jag tror att jag ska kräkas.... Detta är väldigt jobbigt nu när jag försöker gå ner i vikt. Ska börja på spinning, känner att jag måste det och jag tycker ju att det är kul. Det skulle bara vara skönt att ha med sej någon första gången.... men men jag får nog pallra mej iväg själv. Jag ska även börja styrketräna med Lasse, det ska bli riktigt roligt.

Igår va familjen till Eva, vi fikade och tittade på kort. Eva hade gjort egna semlor som smakade väldigt gott. Det togs även massa fina kort som jag tyvärr inte vet hur man lägger ut här... måste nog fråga min vän Maria om hon kan hjälpa mej lite med bloggen. Hon jobbar bara så mycket nu och är gravid så jag vill inte att hon ska behöva bekymra sej över min lilla blogg då hon äntligen har lite ledigt.

Idag har det varit en otroligt tråkig men mysig dag. Vi har varit inne hela dagen och bara slappat. Det märks på barnen då vi inte hittar på något att dom tycker det är tråkigt. Vi behöver inte göra mycket för att dom ska vara nöjda, det räcker med en promenad. Imorgon då Max jobbar ska jag försöka ta mej ut på graven för att tända ljus. Jag skulle även behöva ta mej förbi arbetet för att prata med chefen, hoppas på bra väder i morgon....

Tiden går så fort.....

Om 14 dagar är det exakt 1år sedan som jag testade positivt med Wilgot och Louise.... ingen förutom Micke och Maria visste att vi hade gjort ett syskonförsök, vi hade fått för oss att inte berätta före vecka 12..... Min testdag va egentligen en vecka senare men som vanligt kunde jag inte hålla mej. Jag började att "tjuvtesta" redan tre dagar efter äggåterförandet men då testade jag naturligtvis negativt.... Nu så här i efterhand fattar jag ju att det skulle vara omöjligt att få ett riktigt svar redan då. Men den 16 Februari 2009 testade jag alltså positivt... Max jobbade och hade en körning till Umeå, jag ville inte berätta för honom på telefon så jag väntade tills jag skulle hämta honom 3 på natten. Jag hade köpt ett test där det stod "GRAVID" och klistrat fast det på en lapp där jag skrev att han skulle bli pappa igen och Maja skulle bli storasyster. Jag ville skrika ut till allt och alla att jag va gravid igen, varje gång jag pratade med Max på telefon va jag på väg att sjunga ut den glada nyheten. Efter någon timma va jag tvungen att berätta för någon så jag ringde min barnmorska Gunilla. Hon blev så glad och jag fick mina första tider till henne. Timmarna fortsatta sakta framåt och så äntligen va det dags att åka för att hämta Max. När han satt sej i bilen gav jag han lappen.... tårarna rann på oss båda och vi satt en bra stund och höll om varandra. En underbar men samtidigt väldigt jobbig resa hade nu börjat....

Då trodde jag att det skulle bli en "lätt" graviditet, i allafall fram till vecka 36 då Maja dog. Men oj vad fel jag hade.... jag började nog oroa mej så fort jag sett pluset... haha. Innan jag testade positivt sa både jag och Max att om det skulle bli missfall så vore det inte så farligt... vi menade på att då hade barnet ändå inte blivit lika perfekt som Maja. Vi trodde också att tiden skulle gå så fort, nu hade vi ju varit med om detta för bara några månader sedan.....

Allt vi trodde eller tyckte innan graviditeten ändrades väldigt fort, vi va livrädd för att få missfall.. även om vi inte vågade känna glädje så ville vi för allt i världen inte missta Majas syskon.... då visste vi inte att det va två små hjärtan som slog.

Det tog tid för mej att acceptera och älska dessa små liv, det va otroligt jobbigt för alla man pratade med va ju lycklig för våran skull.... jag fick bara dåligt samvete... Jag va så rädd att Maja skulle tro att vi försökte ersätta henne.... men i mitten på graviditeten älskade jag våra kärlekar så enormt mycket.

Maja kommer alltid att vara våran förstfödda dotter och jag är så otroligt stolt som har henne.... hon är våran alldeles egna lilla skyddsängel...

Min underbara familj !

Oj, oj vad jag älskar min familj.... tänk att vi äntligen skulle få känna en sådan enorm kärlek och lycka. Ibland funderar jag på hur livet skulle blivit om inte dessa mirakel kommit till oss, hade jag och Max klarat av att inte få vakna varje morgon med vetskapen att det ligger två guldklimpar i sina sängar? Livet är så underbart nu och jag älskar min man bara mer och mer...

Just nu ligger Louise i sin säng och sover, Wilgot sitter och tittar på mej då jag skriver. Varje gång jag tittar ner på honom ler han med hela ansiktet. Max han jobbar och sliter, klockan 05,30 började han och sluter vid 16 tiden tror jag. Han va hem och fikade en snabbis vid 10 tiden, det är så skönt när han jobbar så att han har möjlighet att komma hem på rasten.

Nu måste jag byta en bajsblöja.....