Byter blogg....

Jag byter blogg just nu så därför blir det inte någe skrivet här....

men snart så fortsätter jag.... ;-)

Potatis och majs....

... har våra kärlekar fått smaka idag. Louise va först och tittade så förväntansfullt på mej och Max när hon satt på bordet och väntade.... Vi talade ju om att det vankades mat men när det kom en sked till munnen och inte flaskan ändrades den förväntansfulla blicken till en mer "kallar ni det här mat" blicken. Jag tror nog inte att hon fick i sej så mycket men i början va det nog en väldigt spännande upplevelse. Wilgot satt på golvet och väntade på sin tur, vi kunde inte ge dom samtidigt eftersom jag va tvungen att filma det hela och det skulle vara väldigt svårt att både mata och filma. Han pratade på och skrattade då vi filmade medan syrran åt och man såg nästan lyckan i ögonen på honom då han blev upplyft på bordet. Det verkade faktiskt som om han tyckte det va riktigt gott och han fick nog i sej mer en Louise även om mycket åkte ut flera gånger.

Vi har även varit på bvc, det va dags för Wilgot och Louise att träffa tandläkaren. Hon informerade oss om måltider, tandborstning och ALLT som va onyttigt.... otroligt tråkigt va det iallafall tyckte jag. När vi varit där åkte vi upp till sjukhuset för att tina av bilen lite, där passade vi på att gå förbi bb för att träffa all underbar personal och visa upp våra mirakel. Vi hade även tänkt att säga hej till Sirrka men hon va ju ledig som hon alltid är då vi har vägarna förbi... haha

Igår va vi på sjukgymnastik med Wilgot. Tjejen tyckte att han va så duktig och vi fick lite tips om hur vi nu ska göra för att stärka hans nackmuskler. Vi ska börja med att ta upp Max gamla matstol...

Idag ringde äntligen läkaren ang. Wilgots huvud. Jag hade gruvat mej lite för detta samtal även fast jag inte trodde att det skulle behövas någon operation.... men riktigt säker kunde man ju inte vara fören man fått det bekräftat.

Hon sa det magiska orden " HAN BEHÖVER INTE OPERERAS" och det föll en sten från mitt bröst.

Nu är OS över......

... tråkigt tycker jag, riktigt tråkigt.... vad ska jag nu titta på när Max jobbar på dagarna??

Idag har Anne, Kenneth, Leja och Liam varit här, vi åt taccos och hade det riktigt trevligt. Eventuellt ska vi dit något till veckan när Anne är ledig. Det skulle ju vara bra om denna dag skulle passa bra ihop med en dag då jag kan kika in till Lena och Patrik, nu är jag så nyfiken på deras nya fina soffa så jag bara måste dit för att se ;-)

Imorgon ska vi på sjukgymnastik med Wilgot. Det ska bli väldigt intressant att höra vad dom säger om hans huvud. Han har ju blivit så mycket bättre på bara några dagar och eftersom inte någon från Göteborg har hört av sej så måste ju läkarna där tycka att det går att fixa på egen hand. Otroligt skönt att det går åt rätt håll, jag känner mej såååå lättad !

Nu är det inte lång tid kvar för Micke och Maria.... jag undrar så vad det är för liten filur som bökar runt där inne. Dagen efter våra kärlekar kom så hälsade dom på oss uppe på sjukhuset.... och nu är det snart våran tur att få åka och snoza på liten bebis. Maria är redan i vecka 28.... hur kommer det sej att hennes graviditet går mycket snabbare en vad min gjorde ??

Ska försöka att lägga upp lite bilder här på bloggen nu då jag äntligen har fattat hur det ska gå till..... men det tar jag en annan dag.....

GODNATT på er alla !!!!!!

7års kalas !

Louise har vänt sej från rygg till mage idag !!!!!!!!!!

Idag har jag och Louise varit på kalas.... det va Linus som fyllde 7 år. Pojkarna lämnade vi hemma för både far och son va så trött. Louise va så duktig och gick med på att hållas av alla som ville låna henne en stund. Jag va så stolt när jag såg att hon njöt av all uppståndelse i stället för att vara blyg och bli ledsen. Det va många barn där också som hon hade lite svårt att ha koll på..... det märktes att hon ville vara med men då i mammas trygga famn. Linus blev så glad för presenten han fick, det är alltid lika kul att ge Matildas ungar något för det uppskattas verkligen. Denna födelsedag fick han en tuggummiautomat av oss inslaget i en blompåse och massa fryspåsar. Jag va bort på ica för att köpa denna automat och tänkte även slå in paketet där..... men det gick inte för deras maskin som matar ut presentpapperet va trasig. Jag övervägde en kort stund att åka hem men orkade inte därför blev det en väldigt speciell inslagning.

Imorgon ska jag åka på birsta en sväng, ska försöka hitta flera byxor och bodysar till kärlekarna.

Fyra månader....

Idag blev våra kärlekar fyra månader. Jag fattar inte vart tiden tar vägen, det går så fort. Fyra månader är ju ganska kort tid men samtidigt som jag tycker att det gått fort så känns det som om dom funnits här hos oss så länge.... Oj vad vi hade längtat och väntat på att få träffa dessa små mirakel. Jag tror inte att det finns så många barn som va så längtad av så många.... Vi och alla i familjen och våra vänner naturligtvis men så är det nog för det flesta... men på Wilgot och Louise väntade även de flesta grannar, personalen på ica, all underbar personal på sjukhuset som tog så väl hand om mej under min oro under graviditeten, all personal hos Fryklund i H-sand och Maria och Katarina på ST + deras kollegor som följde oss på våran resa.

Idag har barnens morfar varit här och det va riktigt kul. Vi har tyvärr inte kunnat träffas på några veckor för han har varit så sjuk med både feber och hosta. Både Wilgot och Louise blev så glad då han kom, riktigt kul att se att dom kände igen honom även fast det va så länge sedan som dom träffades. Vi myste tittade lite på kort och käkade lunch. På eftermiddan kom barnens farmor upp och vi drack lite the, snackade skit och tittade på teve.

Personalen på Carl von Linnè vill gärna veta hur det går för alla som blir gravida med deras hjälp så igår ringde jag och berättade hur det hade gått, skulle ha gjort det tidigare men glömt bort det. Dom vill för det första veta OM det kommit något barn och har det det vill dom veta vikt, längd och lite om hur förlossningen gick till. Tror att det har med statistik att göra, dom vill väl veta hur många par som blir hjälpta varje år kanske.

Hon blev så glad tjejen jag pratade med när hon hörde om våran lycka och när jag talade om hur mycket Wilgot och Louise vägde blev hon alldeles paff... och jag hade svårt att inte spricka av stolthet. Innan vi pratat färdigt så visste nog alla där nere att det va jag som ringde och att allt hade gått bra denna gång, även där va dessa små mirakel otroligt väntade....

Nu ska jag hänga tvätt... tråkigt, förbannat tråkigt men ett nödvändigt ont....

Lycklig !!!!!

Oj vad jag har det bra, tänk att vi äntligen är en riktig familj. När Maja föddes så kände jag en sådan enorm stolthet och det kändes så underbart.... men samtidigt kände jag en sådan sorg. Vi blev ju en liten familj då men vårat barn fattades..... Ibland kan jag inte fatta att just jag skulle få bli så här lycklig som jag är nu. Jag trodde inte att jag skulle kunna känna glädje igen... när jag låg där på britsen och läkaren letade och letade men inte såg någon hjärtaktivitet, då trodde jag att all min lycka va över. Men min underbara lilla familj har gett mej lyckan tillbaka !!!!!

TACK så mycket mina underbara barn, man och lilla ängel för att ni gör mitt liv så meningsfullt !

Härlig, härligt !!!!!

Oj vad skönt, Wilgot behöver troligtvis inte opereras. Vi va ju till doktorn i går för att fotografera hans huvud för att sedan skicka bilderna till Göteborg, då tyckte läkaren här att det såg bättre ut men vi får ju vänta på vad specialisten i Göteborg tycker. Men just nu så är det ingen operation inbokad och det känns så jäkla skönt.

Lena va med mej på sjukhuset eftersom Max jobbade och det va så skönt att hon kunde följa med oss. Nu sov ju Louise nästan hela tiden men det va bra att hon kunde hjälpa till att "underhålla" Wilgot då det skulle knäppas kort för det är otroligt svårt att både vara rolig och hålla fast ett huvud och försöka få en pojk som inte vill att sitta still... hehe. Sedan lyssnade hon på hans lungor och nu låter det som det ska igen. När hon va färdig med Wilgot så passade jag på att fråga om Louise "rossel" igen, tänkte ju att det kan vara bra att många olika doktorer kan få lyssna. Lena som då gick runt och bar på Louise satte henne i doktorns knä.... men oj vad ledsen hon blev då och när Lena tog tillbaka henne blev det bra igen. Det är tydligen lite tidigt för henne att redan börja göra så mot personer som hon inte känner..... ;-) Även denna läkare sa att "rosslet" inte va något att bry sej om.... så nu får jag kanske börja lita på det då.

När vi va färdig där så fick kärlekarna äta lite och sedan blev jag bjuden på fika.... gott, gott!

I förrgår va Eva här hela dagen, vi pratade massa strunt och tittade på kort. En promenad hann vi även med i det vackra vädret, även om nu solen hade hunnit gå ner..... TACK Eva för en trevlig dag, jag gör gärna om det...